Mitt syfte med denna studie var att beskriva hur barn tänker om datorn som ett verktyg för att lära sig läsa och skriva. Jag delade upp mitt syfte i fyra frågeställningar som sökte svar på barnens tankar om datorn som ett verktyg i läs- och skrivprocessen. Studien utgår ifrån en kvalitativ forskningsansats i två grupper, en förskoleklass och förskolegrupp. Jag använde mig av observationer och barnintervjuer som informationsinhämtande metoder, dels för att se hur och till vad barnen använder datorn i skriv- och läs processen dels för att ta del av deras tankar. Resultatet visar att barnen anser att datorn är bra till mycket men framförallt ett stöd i deras skriv- och läsutveckling.

Utvecklingen i skola och i samhället går mot en alltmer digitaliserad värld. För att svara upp mot denna utveckling satsas det på att införa datorer i skolan. Många skolor följer trenden med att förse varje elev med en dator. Händer det något med lärarens didaktiska synsätt när vi introducerar in ett nytt verktyg i undervisningen och i undervisningsaktiviteterna? Den tidigare forskningen fokuserar främst på elevernas betyg och hur deras motivation förändras men det finns andra perspektiv som behöver belysas.

I denna studie undersöks hur pedagoger ser på arbetet med Datorn som verktyg vid den tidiga skriv- och läsinlärningen samt vilka hinder och möjligheter de kommit fram till. Studien har genomförts med en kvalitativ forskningsmetod genom intervjuer med verksamma pedagoger i förskoleklass och tidiga skolår. Empirin jämförs sedan med utgångspunkt i teorier kring skriv- och läsinlärning. Resultatet visar att pedagogerna gärna väljer ut delar ur arbetet med datorn för att sedan föra ihop det med den undervisning de haft tidigare, men att ingen av dem använder metoden fullt ut. Slutsatsen blir att pedagogerna ser skriv- och läsinlärning med Datorn som verktyg som ett komplement till övrig undervisning istället för att använda metoden på egen hand..

Datorn har idag en central roll i vårt samhälle och det är naturligt att skolan tar till sig ny teknik och använder datorn som ett verktyg för elevernas lärande. Syftet med min undersökning är att ta reda på om datorn, i arbetet med Arne Tragetons metod ?Att skriva sig till läsning ? IKT i förskoleklass och skola?, har en naturlig roll i läs- och skrivinlärningen. I min undersökning har jag valt en kvalitativ intervjustudie som huvudmetod, vilken jag kompletterat med observationer i de intervjuade pedagogernas barngrupper. På så sätt har jag fått en bra inblick i hur det praktiska arbetet med Tragetons metod går till i klassrummet.

Syftet med uppsatsen är att beskriva högstadielärares uppfattningar om användningen av datorn i undervisningen. Uppsatsen har sin utgångspunkt i teorier och forskning om information, kognition och datoranvändning, datorns roll i undervisning, samt i Salamancadeklarationen och skolans styrdokument. Jag har använt en kvalitativ metod utifrån en fenomenografisk ansats. Data har samlats in med hjälp av en enkät. Resultaten visar, att lärarnas uppfattningar kan beskrivas i termer av fyra perspektiv, nämligen elevperspektiv, lärarperspektiv, pedagogiskt perspektiv samt ramfaktorperspektiv.

Förskolan ska lägga grunden till barns lärande och se till att de tillägnar sig de kunskaper som krävs i ett modernt samhälle. Där modern teknik utgör endel av de redskap som krävs för att tillägna sig kunskap. Syftet med den här kvalitativa intervjustudien har varit att belysa förskolechefers syn på datorn som ett verktyg för lärande. Fokus har även lagts på hur verksamheten speglar förskolechefers syn på hur verksamheten är utformad. Ytterligare har studien lyft fram pedagogers kompetens och hur den påverkar verksamheten ur ett IKT ? perspektiv.

Syftet med denna studie är att undersöka hur en pedagog arbetar med Datorn som verktyg i den tidiga läs- och skrivinlärningen, vilka för- och nackdelar pedagogen ser med arbetssättet, samt elevernas attityder till arbetet. Undersökningen är en fallstudie av en pedagogs sätt att arbeta med Tragetonmetoden. Såväl observationer som intervjuer av pedagogen och elever har genomförts.Resultatet visar att pedagogens sätt att arbeta med Datorn som verktyg kompletteras med andra läs- och skrivinlärningsmetoder och Tragetonmetoden utgör således ett av flera sätt för eleverna att lära sig läsa och skriva. Resultatet visar att pedagogens inställning till datorn påverkar huruvida den används för lärande och hur väl arbetet vid datorerna utvecklas. Pedagogen menar att eleverna lär sig skriva lättare och snabbare med hjälp av datorn och att arbetet på datorn är lätt att nivåanpassa efter varje elevs behov.

Denna studie beskriver elevernas samarbetslärande vid datorn då Tragetons arbetssätt används dvs. flicka och pojke samarbetar parvis under skriv- och läsinlärningsundervisningen med Datorn som verktyg. Studien bygger på en förstudie i form av en deltagarobservation samt halvstrukturerade intervjuer och bilddokumentationer. Urvalet i vår undersökning bestod av elever i år 1 som undervisas med Tragetons arbetssätt. Resultatet av undersökningen visade att det förekom samarbetslärande i detta arbetssätt och att dialogen med språkanalyser hade en väldigt betydelsefull inverkan kring skrivandet när eleverna samverkade vid datorn.

Hur används datorn som ett hjälpmedel i skolan??Enkätundersökning om hur datorn tillämpas och används av elever och pedagoger i undervisningen.Författare: Feria Latifi NasufiJuliana MousawiAbstract Syftet med arbetet är att undersöka hur datorn används som ett hjälpmedel i undervisningen i grundskolan för elever i årskurs 2-6. Samt hur pedagogerna förhåller sig till datorn som ett hjälpmedel. Huvudinnehållet i arbetet är hur datorn används i skolan som ett hjälpmedel i ett undervisningssyfte för både pedagoger och elever samt vilka för och nackdelar datorn har i undervisningen. Vår undersökning bygger på två enkätundersökningar, en med eleverna samt en med pedagogerna.

Syftet med studien är att undersöka vad som har studerats och uppmärksammas om metoden Att skriva sig till läsning samt undersöka lärares åsikter och uppfattningar om metoden och hur de använder datorn i undervisningen. Samt hur pedagoger i spänningsfältet mellan lärare, elev och en specifik metod uppfattar perspektivförskjutningen från läs-och skrivinlärning till skriv-och läsinlärning. Med studien synliggörs en beskrivning av metodens fördelar och nackdelar samt uppfattningar av metodens lämplighet för alla elever. Metoden som användes var kvalitativa intervjuer med lärare och en deltagande observation. Resultatet visade att lärarna var positiva till arbetssättet där de använder Datorn som verktyg i läs-och skrivinlärningen.

Syftet med studien är att undersöka och belysa synsätt på datoranvändandet som pedagogiskt verktyg i förskolan ur pedagog-, barn-, föräldra- samt skolledarperspektiv, det vill säga ur olika aktörers perspektiv. Forskning om datoranvändande i förskolan är marginell, varför ambitionen med studien är att i någon mån bidra till kunskap inom området. Ljung-Djärfs avhandling Spelet runt datorn - datoranvändande som meningsskapande praktik i förskolan har använts som inspirationskälla då delar av hennes resultat har legat till grund för våra frågeställningar: Vilken syn har aktörerna på datorn som ett pedagogiskt verktyg i relation till andra förekommande aktiviteter? Hur ser aktörerna på datorns tillgänglighet som val i förskolans verksamhet? Hur uppfattar aktörerna datorns relevans som pedagogiskt verktyg i förskolans verksamhet? Studien har en kvalitativ ansats i form av en fallstudie och har genomförts på en förskola i Mellansverige med hjälp av intervjuer, enkäter samt observationer. Resultatet pekar på tre synsätt på datoranvändandet som pedagogiskt verktyg i förskolan ? en kompletterande aktivitet, en konkurrerande valmöjlighet och ett verktyg i lärande.

Syftet med studien är att undersöka och belysa synsätt på datoranvändandet som pedagogiskt verktyg i förskolan ur pedagog-, barn-, föräldra- samt skolledarperspektiv, det vill säga ur olika aktörers perspektiv. Forskning om datoranvändande i förskolan är marginell, varför ambitionen med studien är att i någon mån bidra till kunskap inom området. Ljung-Djärfs avhandling Spelet runt datorn - datoranvändande som meningsskapande praktik i förskolan har använts som inspirationskälla då delar av hennes resultat har legat till grund för våra frågeställningar: Vilken syn har aktörerna på datorn som ett pedagogiskt verktyg i relation till andra förekommande aktiviteter? Hur ser aktörerna på datorns tillgänglighet som val i förskolans verksamhet? Hur uppfattar aktörerna datorns relevans som pedagogiskt verktyg i förskolans verksamhet? Studien har en kvalitativ ansats i form av en fallstudie och har genomförts på en förskola i Mellansverige med hjälp av intervjuer, enkäter samt observationer. Resultatet pekar på tre synsätt på datoranvändandet som pedagogiskt verktyg i förskolan ? en kompletterande aktivitet, en konkurrerande valmöjlighet och ett verktyg i lärande.

 Syftet med denna undersökning var att beskriva och analysera lärares och specialpedagogers arbete med datorn som alternativt verktyg ? främst arbetet med inlästa böcker och talsyntes. Undersökningen är kvalitativ och bygger på 12 intervjuer med lärare och specialpedagoger/speciallärare. Studiens frågeställningar behandlar pedagogernas inställning till Datorn som verktyg för elevers läs- och skrivutveckling, vinster med talsyntes och inlästa böcker samt viktiga förutsättningar för ett framgångsrikt användande av verktygen. Resultatet visade att informanterna var mycket positiva till alternativa verktyg, inte bara till elever i läs- och skrivsvårigheter utan till alla elever.

Syftet med studien är att undersöka och belysa synsätt på datoranvändandet som pedagogiskt verktyg i förskolan ur pedagog-, barn-, föräldra- samt skolledarperspektiv, det vill säga ur olika aktörers perspektiv. Forskning om datoranvändande i förskolan är marginell, varför ambitionen med studien är att i någon mån bidra till kunskap inom området. Ljung-Djärfs avhandling Spelet runt datorn - datoranvändande som meningsskapande praktik i förskolan har använts som inspirationskälla då delar av hennes resultat har legat till grund för våra frågeställningar: Vilken syn har aktörerna på datorn som ett pedagogiskt verktyg i relation till andra förekommande aktiviteter? Hur ser aktörerna på datorns tillgänglighet som val i förskolans verksamhet? Hur uppfattar aktörerna datorns relevans som pedagogiskt verktyg i förskolans verksamhet? Studien har en kvalitativ ansats i form av en fallstudie och har genomförts på en förskola i Mellansverige med hjälp av intervjuer, enkäter samt observationer. Resultatet pekar på tre synsätt på datoranvändandet som pedagogiskt verktyg i förskolan ? en kompletterande aktivitet, en konkurrerande valmöjlighet och ett verktyg i lärande.

Idag finns datorer och pekplattor som naturliga inventarier i klassrummen runt om i Sverige och används alltmer som lärverktyg i undervisningen, så även i den tidiga läs- och skrivinlärningen. Detta medför ett  pedagogiska och didaktiska skifte  som innebär att allt fler lärare arbetar utifrån variationer av Arne Tragetons metod ?Att skriva sig till läsning?, där den gemensamma faktorn är att eleverna lär sig läsa och skriva genom att skriva på datorer eller pekplattor. Genom användandet av dator eller pekplatta så möjliggörs att det som  kallas alternativa verktyg används som generella verktyg i den tidiga läs- och skrivinlärningen.Syftet med denna studie var att studera om och i så fall hur Datorn som verktyg i den tidiga läs- och skrivinlärningen stödjer elever som är i eller riskerar att hamna i läs- och skrivsvårigheter.  Studiens teoretiska bakgrund vilar på det sociokulturella perspektivet där kommunikation och samspelet mellan ut- och inlärning som upphov till det individuella lärandet.Studien är en kvalitativ intervjustudie som bygger på intervjuer av sju specialpedagoger/speciallärare kring deras erfarenheter och åsikter angående Datorn som verktyg i den tidiga läs- och skrivinlärningen utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv.Resultatet visar att det finns indikationer på att Datorn som verktyg i den tidiga läs- och skrivinlärningen har en positiv inverkan på elever i läs- och skrivsvårigheter vilket även bekräftas av de studier som tas upp i litteraturgenomgången En viktig faktor för att arbetssättet ska bli framgångsrikt är lärarens kompetens kring läs- och skrivutveckling samt förmåga att strukturera och individualisera undervisningen utifrån var enskild elevs behov..